Då jag sprang i labyrinten

Drömmen jag här ska berätta och kommentera hade jag för länge sedan, natten mellan den 20 och 21 november 1996. Jag skrev ner drömmen redan dagen efter och den återges nedan i det skick den nedtecknades, fast språkligt bearbetad. När jag läser texten på nytt framkallar den samma känslor av befrielse, stilla glädje, lugn förväntan och möjligheter till förnyelse som drömmen efterlämnade för arton år sedan. Redan minnet av drömmen framkallar sådana känslor, jag behöver inte alls ha texten framför ögonen för att idag känna samma sak. Det här är en dröm som jag ständigt återvänder till, antagligen för att den framkallar så behagliga känslor och antyder sådana möjligheter. Jag kan återvända till drömmen gång på gång och ta den till ny utgångspunkt för att gå vidare i livet i nya riktningar. Drömmen tycks mig markera ett slut och början till något okänt spännande nytt.

Den här drömmen och även övriga drömmar publicerade här på hemsidan ingår i en drömjournal på flera hundra A4-sidor som tillkom under en personlig kris i mitten av 1990-talet.

Klicka här för att ladda ner hela dokumentet som PDF